Stjärnsund före Polhem

Järnhanteringen har gamla anor i Husby socken. Under medeltiden fraktade bönder i trakten järnmalm från gruvorna i Bispberg och Norberg och uppförde hyttor och smedjor för framställning av järn. Bergsmansbyar anlades vid rinnande vatten som gav kraft åt bälgar och stångjärnshammare. Järn var en eftertraktad vara under 1500- och 1600-talet pga alla krig och en växande handel.

Redan på 1600-talet var den svenska järnhanteringen hårt reglerad och för varje bruk fanns en högsta tillåtna produktion. Denna var satt så att skogen och därmed träkolen skulle räcka till de bruk som bröt koppar, silver och guld, dvs Falu koppargruva och Garpenberg. I slutet av 1600-talet koncentrerades därför järnhanteringen och många små anläggningar revs. Under 1630-talet fanns i Husby socken 11 hyttor och 14 smedjor. I slutet av århundradet var bara fem av hyttorna kvar i drift, Ehret, Långshyttan, Hinshyttan, Sundshyttan och Rörshyttan.

Hyttan i Sund (Sundshyttan) anlades troligen någon gång under mitten av 1500-talet. Då hade en Mickel Persson fått tillstånd att uppta ett nybygge på kronans mark. I slutet av 1500-talet byggdes även en hammarsmedja i Sund av delägarna i Sunds hytta.

Varken hyttan eller hammarsmedjan i Sund blev särskilt stora och produktionen var periodvis ganska låg. Hammaren lades ned 1692 och 1698 revs även hyttan. Orsakerna var bristande lönsamhet, brist på arbetskraft och att deras egna skogar inte räckte till för kolning.

Sådant var förhållandet när Polhem och Stierncrona kom till Sund år 1700 och fick idén till sitt manufakturverk. Det fanns inte mycket till anläggning att bygga på och privelegiebrevet gällde endast manufakturering, dvs vidareförädling av tackjärn och stångjärn.

Informationstavla om Stjärnsunds bruk. Skylten är en del av EU-projektet Husbyringen som genomfördes av Länsstyrelsen Dalarnas län med stöd av EU:s strukturfond Mål 2 år 2002. Klicka på skylten för att se den förstorad