Flyglar och övriga byggnader på och runt herrgårdsområdet

Äppelbo
Äppelbo byggdes för bruksförvaltaren och kallades på Rückerschölds tid för inspektorsgården. Möjligen fanns huset redan 1765. I början av 1800-talet fick huset en tvåvånig flygel åt sydväst och senare även en veranda mot söder. 1903 tillkom även en flygel mot norr. Under 1900-talets första hälft var Äppelbo bostad åt sågverkets förvaltare och här låg även sågverkskontoret. Det pensionat som drevs i stora herrgården 1954-74 hyrde också Äppelbo. Efter pensionatstiden byggdes huset om och alla tillbyggnader revs för att återställa huset till ett ursprungligt utseende. Idag är Äppelbo privatbostad.

Päronbo
Päronbo byggdes som en pendang till Äppelbo på 1780-talet. Namnen Päronbo och Äppelbo är betydligt yngre. Päronbo var från början inget bostadshus utan ett vagnshus och en del av stallgården. Liksom Äppelbo har huset tidigare varit försett med flera tillbyggnader. I dessa förvarades seldon och vagnar. I Päronbo fanns också stallplatser för gästers hästar. Under 1800-talet revs tillbyggnaderna och vid sekelskiftet byggdes det om till bostadshus. Här bodde bl a trädgårdsmästaren och herrgårdskusken.

Östra flygeln
Östra, och även västra, flygeln byggdes samtidigt eller strax efter Stora herrgården 1779-81. Den nuvarande utformningen är troligen från början av 1800-talet. De båda flyglarna är symmetriskt uppbyggda med tre paviljonger som är sammanbundna med smala längor. Östra flygeln bestod av bostad för tjänare, en tvättstuga och bruksapoteket. I början av 1900-talet, byggdes apotekspaviljongen om till en biljardsalong i jugenstil.

Västra flygeln
Västra flygeln är samtida med Stora herrgården (1779-81) men ombyggd i början av 1800-talet. I paviljongen ligger från söder visthusbod, bryggstuga och en snickarverkstad som senare byggdes om till läkarbostad. Under 2008 pågår omfattande restaureringsarbeten med visthusbod och bryggstuga

Befallningsmans
Befallningsmans eller förmansbostaden är troligen det hus där Rückerschöld gjorde sitt första försök att tillämpa sin nya putsmetod på ett nybyggt hus med nyfällt timmer. Det byggdes för att vara stall. När ett nytt stall byggdes kom huset att användas som magasin med varor som tobak, sill, salt och talg. Under några år i början av 1900-talet användes huset som vagnsbod innan det 1917 byggdes om till bostad för trädgårdsmästaren och herrgårdskusken.

Hedmans
Hedmans byggdes för att vara eldvaktarbostad och byggdes troligen efter den stora branden 1801. Huset innehåller ett rum och kök och är nu åter bostad efter att under 1900-talet varit elverkstad. Byggnaden kallas också Fläskoset.

Badhuset
Det första badhuset för arbetarna på bruket var ett badrum som låg i valsverksbyggnaden. Det nuvarande badhuset uppfördes 1935 av Stjernsunds badhusförening. I mitten av 1980-talet flyttades bastun till Sundsgården och badhuset byggdes om till kontor och senare bostad.

Spruthuset
Spruthuset är ursprungligen Rückerschölds gamla tegelugn och är troligen uppförd under 1760-talet. Den hade då bara tre väggar och saknade tak. Någon gång under slutet av 1800-talet byggdes den om till ett putsat hus med tak. Under 1870-80 talet skedde flera stora utbyggnader av verken med byggnader av trä. Detta gjorde att det fanns behov av ett spruthus. Byggnaden har även använts som likbod.

Brandstationen
Brandstationen byggdes 1918 efter att man på bruket beslutat inköpa en motorbrandspruta samt att "vidtaga erforderliga åtgärder för installation". Byggnaden innehåller idag snickeriverkstad

Snickarverkstad
Snickarverkstaden byggdes någon gång mellan 1903 och 1918. Verkstaden behövdes på grund av den livliga verksamheten som pågick vid Grabbviken med järnvägstransporter och sjöfart. Idag används lokalerna sommartid av Bruksboa med försäljning av hantverk och olika utställningar

Brukshandeln
Där landsvägen passerar ån ligger den gamla brukshandeln. Här pågick affärsverksamhet från slutet av 1880-talet fram till 1995, först i form av ett handelsaktiebolag som 1932 ombildades till en kooperativ förening. 1989 satte Konsum Dalarna punkt för sin verksamhet i Stjärnsund och 1991 köpte Polhemsstiftelsen fastigheten. Under fem år drevs brukshandeln vidare i privat regi innan lönsamhetsproblem satte stopp. Idag hyrs lokalerna av Café Gabriel Stierncrona.

Bagarstuga
Bagarstuga. Byggdes 1897 för arbetarna på bruket. Huset innehöll två bagarstugor och två tvättstugor, en för vardela delen av bruket. Dessutom fanns ett mangelrum. Övervåningen var inredd med två bostadslägenheter. I den ena var under en tid telefonstationen inrymd. Huset stod under många år tomt men är nu renoverat.

Långbo
Byggdes som arbetarbostäder, "smedbyggningen", 1799-1804. I början av 1960-talet renoverades längan och inreddes med sex moderna lägenheter. Det hus som nu är tvättstuga och pannrum byggdes samtidigt som bagarstuga till Långbo. I slutet av 1800-talet byggdes huset om till ungkarlskasern med två enkelrum för tillfälliga arbetare.

Kortbo
Långbo 2, Erikssons eller Kortbo. Kärt barn har många namn. Huset som ligger i förlängningen av Långbo byggdes 1910-12 av Johan Eriksson som var skeppare på brukets båt Elise som gick i trafik på Grycken. Huset är byggt i samma stil som Långbo men är något högre.

Ladugård
Ladugård. 1795-96 byggdes en ny ladugård på bruket. Den norra delen av tvärlängan på nuvarande ladugård är troligen kvar från denna ladugård. Södra delen av tvärlängan är nyare, bredare och byggd av tegel. 1892 beslutade styrelsen att bygga en ny ladugård av slaggtegel. Den gamla var för liten och trång för de storväxta djuren. Detta är den nuvarande ladugården som byggdes vinkelrätt mot den gamla. Året efter var den nya ladugården klar och hade plats för 104 djur. Logen på östra sidan av ladugården byggdes senare, efter 1903.

Kryddbod
Kryddan i tillvaron, kryddbod och kryddgård vid infarten till stora Herrgården i Stjärnsund. Här hittar du kryddor av alla de slag från jordens alla hörn och av hög kvalitet. Både egna och och andras kryddblandningar.